Sommar på g

Sol och regn. Sommar och vår. Vet inte riktigt vart våren har tagit vägen i år men stor del av det beror nog på att den knapp var märkbar. Nu står iaf sommaren och knackar på dörren. För de flesta innebär det semester; vara ledig och njuta. För min del innebär det att jag jobbar, sommar och höst är mina intensivaste jobbperioder. Har lite ledigt nu och lite i juni, sen är det nog i oktober/november igen. Men det gör inget. För det är nu jag har jobben jag helst vill göra. Kommer få pendla i år, men det gör inget. Det är det värt. Från och med juli kommer jag jobba som journalist igen, denna gång som lokalredaktör. Ser fram emot det. Kommer njuta utan ledighet.
Men innan den perioden börjar drar jag till Irland och firar midsommar. Ska bli underbart!

Morgonmys

Uppskruvningsbar fast urladdad

Nu är det inte allt som går vägen. Saker krånglar. Jag är disträ.
Telefonen är död ännu en gång med exakt samma fel som den var inlämnad för i vintras; det går inte att ladda den. Blir lite butter på detta.
Disträ är jag. Har svårt att samla tankarna, de far mest omkring. Irriterad är jag nog lite smått också. På allt som krånglar. Och att allt som krånglar kommer kosta mig massa pengar jag egentligen inte har.

Känner mig lite som en uppskruvningsbar docka som har gjort av med all energi och som ingen har orkat skruva upp igen.

Åter

Är nu åter på hemmaplan efter en grym helg i Stockholm hos Stina.

Kasst väder och allt för mycket tunnelbana drogs upp av sköna människor och sköna platser kantat av diverse fynd. Tror jag behövde detta. Komma ifrån stan en sväng. Är nöjd; mycket nöjd.

Vidöppet

Alltid lika härligt när det snöar i april.
Alla mina lag är nu officiellt ute ur CL.
Säsongsuppehåll på de flesta serier.

Med detta åsido. Har haft en del ledig tid i mina händer och mer kommer. Vilket är skönt; på ett sätt. Dåliga sovvanor och en viss inaktivitet och lathet har uppstått. Som det brukar.

Känslomässigt är jag i nuläget förvirrad. Får se vad som händer, vilken väg det blir. Än så länge är det oklart; vidöppet.

Ljuva sommar

Va fasen. Slänger in en bild också. Enbart för att jag längtar till sommaren. Solen är högst välkommen nu. Gärna lite värma på det.

Allmänt alldagligt

Idag har jag egentligen inte något att säga. Har bara ett behov av att formulera mig ändå.
Händelselös dag egentligen. Händelselös vecka för den delen fram tills helgen. Då far jag till den stora staden och roar mig. Ska bli himla trevligt må jag säga. Innan dess? Skruva ihop cykel och se på fotboll. Det är min vecka det. Slänger in lite arbete där emellan.

Känner mig dock inte lika rastlös. Fått lite utlopp. Men behöver nog mer. Ja det gör jag.

Tankekraftens påverkan

Sömnbristen har börja anamma mina nätter. Att det delvis beror på min icke-existerande dygnsrytm, det vet jag. Men en stor bov i dramat är dock mina tankebanor. De drar ständigt iväg dit de inte borde och de slutar inte heller utan snarare ökar tills de går på högvarv.
Jag tänker mig själv till sömnbrist; hjärnan bubblar för mycket för att kunna somna.

Tankarna faller sig oftast till en viss person. Jag vet inte om jag borde eller vart vi egentligen har varandra. Jag vet inte om jag borde; men jag gör. Svårt att glömma, svårt att inte tänka på det. Samtidigt som jag knappt minns.
I min egen förvirring tänker jag mig själv till sömnbrist.

Sinnesro

Idag har jag varit rastlös ända in i själen. Att jobba långt ifrån på heltid känns av markant ibland, framförallt ger det mig onödiga dygnsrytmer som inte alls är på de tider jag skulle föredra. Jag lägger mig sent, somnar ännu senare.

Dock har jag målat idag, något jag inte har gjort sedan i somras. Två timmar flög förbi utan att jag märkte det. Det var på ett sätt rogivande; i alla fall för sinnet.
Tanken är att jag ska måla tavlor som jag själv kan ha på väggen. Dock är det inte min starka sida att avsluta något påbörjat när det kommer till mina egna målningar. Jag har svårt att bli nöjd, svårt att slutligen lägga ner penseln. Men jag hoppas att jag ändå kommer att hålla igång målningen nu.
För både sinnet och själen.

Inpirationslös

Har insett att jag skriver bäst om natten. Har även insett vad det är jag egentligen saknar; inspiration. Det var ett tag sedan jag verkligen kunde känna mig inspirerad. För mig är det en väldigt viktig funktion för både mitt välmående och min vardag.

Just nu rullar dagarna bara på. Det är inget speciellt. Jag känner inget speciellt. Jag behöver främja min kreativitet, jag behöver finna en gnista. Helt enkelt skulle jag behöva en musa; någon som kan inspirera mig till den kreativitet jag vet att jag har. Lite välmående helt enkelt.

Frågan är bara vart jag hittar min inspirationskälla. Jag behöver den...

I skrivande stund...

Att blogga är inte min starka sida, även om jag egentligen mår bra av det. Jag mår bra av att få skriva ur mig ibland. Framförallt nu när jag inte har ett arbete jag skriver i och inte heller längre studerar. Jag behöver helt enkelt hålla liv i mitt skrivande; för det är ju det jag lever för.

Som journalist utan arbete tänker jag börja använda denna blogg för att få utlopp, både för känslor och för livet i allmänt. Att bara skriva, att bara vara. För att jag finns.

Det är nu sent en lördagskväll. Jag sitter i soffan med mysbelysningen på, katten ligger bredvid och snarkar. Det har varit en ganska skön kväll, även om jag inledde den med att arbete. Men jag gillar trots allt mitt arbete som biografmaskinist. Jag trivs med att visa film för folk. Mer bio åt folket!
Men även om jag trivs är det enbart något i väntan på det rätta jobbet, det jag får skriva i. jag trivs helt enkelt bara medan jag väntar.


På sistone har jag börjat känna att jag har kommit till den punkt i livet då jag känner att jag nog vill ha lite mer. Jag känner mig otillfredsställd och rastlös. Jag saknar något; vi får se om jag finner det.