Att blogga är inte min starka sida, även om jag egentligen mår bra av det. Jag mår bra av att få skriva ur mig ibland. Framförallt nu när jag inte har ett arbete jag skriver i och inte heller längre studerar. Jag behöver helt enkelt hålla liv i mitt skrivande; för det är ju det jag lever för.
Som journalist utan arbete tänker jag börja använda denna blogg för att få utlopp, både för känslor och för livet i allmänt. Att bara skriva, att bara vara. För att jag finns.
Det är nu sent en lördagskväll. Jag sitter i soffan med mysbelysningen på, katten ligger bredvid och snarkar. Det har varit en ganska skön kväll, även om jag inledde den med att arbete. Men jag gillar trots allt mitt arbete som biografmaskinist. Jag trivs med att visa film för folk. Mer bio åt folket!
Men även om jag trivs är det enbart något i väntan på det rätta jobbet, det jag får skriva i. jag trivs helt enkelt bara medan jag väntar.
På sistone har jag börjat känna att jag har kommit till den punkt i livet då jag känner att jag nog vill ha lite mer. Jag känner mig otillfredsställd och rastlös. Jag saknar något; vi får se om jag finner det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar